Alla inlägg under november 2013

Av Ryggan - 23 november 2013 14:15

Vi gick upp och packade ihop oss innan vi åt frukost. Mer än så hanns inte med eftersom vårt flyg gick hem redan kl 11. 

Vi tog en taxi till flygplatsen som kostade 32 zloty! Alltså 69 kronor. Med andra ord blir man inte helt utblottad på att ta en taxi istället för att krångla med bussar. 

Vi var nyätna och mätta, allt för trötta för att se oss omkring och satte oss således att vänta vid gaten så snart vi gått genom säkerhetskontrollen. Och vips, så var vi hemma i vardagen igen... 


Summa sumarum: en riktigt trevlig resa som gärna fått vara några dagar extra och som absolut gett mig mersmak på Warszawa. 

ANNONS
Av Ryggan - 23 november 2013 03:15

Efter frukost klev vi ut i ett väldigt dimmigt Warszawa. Att åka upp i Stalinskrapan för att titta på utsikten kändes som en ganska onödig sysselsättning en dag som denna, så vi började promenera mot Lazienkiparken istället. 

Vi korsade den stora gatan Marszalkowska. Det är viktigt att man väntar på grön gubbe när man är i Polen. Att gå mot röd gubbe ger böter! Bli därför inte förvånad om det står tjugo personer och väntar på att gå över gatan fast det inte finns en bil på flera hundra meter.


Att promenera till Lazienkiparken är att rekomendera. Man får se mycket längs vägen som man annars inte skulle fått se. Förutom grå betong så finns det hur mycket vackra byggnader som helst i Warszawa.

Lazienkipalatset – ”palatset vid sjön” – var Polens siste kung Stanislaw August Poniatowskis sommarresidens. När det byggdes 1793 låg det långt från staden. Idag ligger parken i utkanten av det centrala Warszawa. Jag har tidigare vandrat i parken under en fin sommardag. Då var det vackert. Idag var det inte lika fint väder, men det var minst lika vackert! Vi strosade runt i parken och spanade först in det magnifika orangeriet innan vi tog oss till själva palatset.

 

    

 

Även vid palatset vid sjön höll man på att renovera för fullt, men trots alla byggställningar är trots det svårt att undgå att se hur pampigt det är.

 

Från Lazienki till det kungliga slottet går den kungliga vägen. Det var den väg de kunliga monarkerna tog när de skulle till sin lilla sommarstuga. Vi gick längs denna och beskådade den ena pampiga byggnaden efter den andra.

 
Vi gick även förbi Frédéric Chopin-museet, Stora teatern och Nationaloperan innan vi gick in på universistetsområdet med sina palatslikanande byggnader.

 
Om man inte tycker att det bästa sättet att se sig om är till fots, så finns det cyklar att hyra runt om i Warszawa. Man löser ut dem i något som liknar en parkeringsautomat och när man är klar ställer man dem i ett passande cykelställ som finns lite varstans i stan. Billigt och smidigt!
     

Istället för att fortsätta rakt in i den Gamla Staden gick vi ner mot Wisla och gick så att vi såg den Gamla Staden och det kungliga slottet nedifrån. 

     

Vi såg dessutom två stackars poliser som stannat för att göra ett besök på den polska motsvarigheten till BajaMajan – ToiToi. Uppenbarligen har nöden ingen lag!

 
Vi klättrade upp till den Gamla Staden i trapporna vid slottet och kom till två enorma stenpinnar som låg längs muren. Hm… vad månde detta vara? Det tog några sekunder innan vi löste gåtan. Det är förståss Sigismunds gamla pelare som av en eller annan anledning gått sönder. Ålder torde vara en orsak. Krig en annan.

 

    

Vi gjorde Gamla Staden i dagsljus innan vi satte oss ner på ett litet mysigt café på marknadstorget och åt en välbehövlig lunch. Trots att vi befann oss på värsta turiststråket kostade lunchen - bestående av 2 grillade panini med ost och skinka, 1 kaffe latte och 1 cola - bara ca 60 kronor.

        

När magen fått sitt och fötterna fått vila en stund letade vi upp det lilla torget Kanonia, just bakom katedralen. Där finns en liten terrass som bjuder utsikt över Wisla. En höstdag som denna var det ingen upplyftande utsikt. Dessutom gräver de längs flodbanken, vilket gör att det ser än mer trist ut.

 

Vi gick vidare till och igenom Barbakan till den Nya Staden, som är minst lika mysig som den Gamla. Skillnaden var att det var så mycket mindre folk där. Nästa mål för dagen var att upptäcka det judiska Warszawa och vi befann oss fortfarande i den Nya Staden när vi för första gången såg placketter i gatan där den gamla gettomuren gått.

 

    

I början av andra världskriget var 350 000, ca 30 %, av Warszawas befolkning judar. Det judiska bostadsområdet runt distrikten Muranów och Miranów isolerades till ett getto av nazisterna på hösten 1940. Judarna hölls instängda av en 3 meter hög och 16 km lång mur. Ghettot bestod av två delar – Stora och Lilla ghettot – som avskiljdes av en starkt trafikerad ”arisk” huvudgata. I början fick judarna bara gå mellan de båda ghettona vid en viss tidpunkt på dagen, när gatan stängdes av för ”arier”. Senare byggdes en gångbro över gatan. Ingångarna bevakades av tyska SS-män och polsk polis. Att lämna ghettot om man inte hade tillstånd att arbeta utanför var belagt med dödsstraff.


Som mest fanns omkring 445 000 judar i Warszawa ghettot. Trångboddheten och de sanitära förhållandena var katastrofala. Minst sex-sju personer bodde tillsammans i ett rum. Matransonerna som tilldelades av tyskarna var minimala. Dödligheten till följd av svält, köld och sjukdomsepidemier var mycket hög. Gettot brändes efter Warszawaupproret 1943.  


Vi började i Muranówdistriktet och just när vi kom till monumentet över hjältarna från det stora gettoupproret, började det att regna. Trots att jag tagit med mitt paraply, inköpt just i Polem 2004, blev jag ordentligt blöt eftersom det låg kvar på hotellrummet. Monumentet ligger på den plats där den månadslånga striden rasade som värst. Den svartat stenen kommer från svenska Bohuslän, som en gång beställdes av Tredje Riket som ett framtida minnesmärke över sin förväntande seger. Lite humor kan jag tycka.

    

Det har byggts ett enormt stort museum som ska visa de polska judarnas historia, men det öppnar först 2014. Det utlovas att detta museum ska bli ett av Warszawas största och bästa med mycket multimedia i sin utställning. Ännu en punkt på att-göra-listan under nästa Warszawabesök.


Nästa monument vi skulle titta på i det hällande regnet var Umschlagplatz, omlastningsplatsen. I slutet på juli 1942 började de tyska nazisterna att massdeportera judar från ghettot. Lilla ghettot tömdes och stängdes i augusti 1942. Under två månader deporterades 300 000, de flesta till dödslägret Treblinka. Under deportationerna mördades också tusentals judar i ghettot. Efteråt fanns omkring 60 000 judar kvar. På grund av regnet så tittade vi inte närmre på monumentet utan fortsatte i raskt takt mot den judiska kyrkogården.

    

Vi kom fram till kyrkogården men fick gå längs muren parallellt med en stor motorväg någon kilometer innan vi kom till en ingång. Enligt skylten på porten skulle kyrkogården vara öppen varje dag fram till skymning. Klockan var omkring 15 och skymningen var ännu inte kommen. Likt förbannat kom vi oss inte in eftersom porten var så stängd som den bara kunde bli. Vi fick alltså inte se den omtalade kyrkogården från 1780 som idag ser vanskött ut. Många av de 150 000 gravstenarna har fallit och döljs av trädgrenar. Det beror på att den judiska befolkningsgruppen har decimerats under kriget, och flertalet människor som ligger begravda här inte har några släktingar kvar som kan sköta om graven. Vi försökte glutta in lite i springan i porten men det gav inte mycket. Det fanns inte mycket mer att göra än att börja gå in mot centrala Warszawa igen. Det hade i alla fall slutat att regna!
   

När vi så gick där, fortfarande vid sidan av motorvägen, kom det minst 15 polisbilar farandes i hög fart med både sirener och blåljus. Antingen skulle någon viktig person åka hem och behövde eskort till flygplatsen, eller så hade det hänt något väldigt stort.


Vi gick till Mirówområdet där jag fick erkänna mig besegrad. Poppade således in på ett apotek och köpte skavsårsplåster. Vi satte oss på en restaurang och drack en öl medan jag skötte om mina onda fötter.

    

Nästa monument gick vi först förbi utan att upptäcka det. Det är optiska fibertrådar som lyser i mörkret och ska föreställa den gångbro som gick mellan det stora och det lilla gettot. Nedanför gångbron kan man titta in i små skåp där man får se hur bron såg ut under gettotiden.

 

 

Här och där syns placketter i gatan där man kan se vart gettomuren gått. På ul Sienna 55 kan man se en bit av den ursprungliga muren. Inte helt lätt att hitta dit eftersom den står på en bakgård omringad av en massa höghus. Man får helt enkelt gå in genom en port för att komma in på gården.

    

Vi var åter igen i närheten av Stalinskrapan och tänkte att vi skulle åka upp i den trots att dimman fortfarande låg tät. När vi kom fram så var även den stängd…. Man får visst bara åka upp i den fram till klockan 18 och klockan hade hunnit bli 18:30. Dörrvakten upplyste oss om att vi kan åka upp imorgon istället. Det öppnar klockan 10. Det hjälper dock inte oss eftersom vårt flyg hem går klockan 11. Nåja. Vad är väl en bal på slottet. Vi gick istället till Ogród Saski-parken där den okände soldatens grav ligger. Graven ligger i de kvarvarande resterna av det Sachsiska palatset som totalförstördes under andra världskriget. Graven placerades vi palatset redan 1925, för att hedra de polska soldater som stupat i första världskriget bland annat. Graven var det enda som stod kvar efter nazisternas bombningar. Vi kom bakom genom parken, alltså bakom graven, och jag tänkte precis kliva in i den för att läsa på väggen när jag ser hur det börjar röra sig i mörkret. Där står två vakter som statyer!! Shit vad rädd jag blev! Kan tycka att det är lite resursslöseri att alltid låta två vakter stå där… Alltså. Förutom att det brinner en evig låga på den okända soldatens grav, så står det alltid minst två vakter där och skräpar. Kul jobb!  

Framför graven ligger det fula torget Plac Pilsudskiego. Här står ett nio meter högt vitt granitkors eftersom det var på detta torg som påven Johannes Paulus II kom första gången han besökte Polen efter att han blivit vald till påve. På samma torg står det även en hög pinne (ser ut som en flaggstång) och det lysande strecket i torget vill säkerligen berätta något för oss. Vi vet bara inte vad?

    

Vi gick åter in i den Gamla Staden och är den vacker dagtid så är den obeskrivligt tjusig på kvällen. Det är så mysigt att bara storsa omkring utan att egentligen göra så mycket. Vi ägnade kvällen åt barhoppning och på en restaurang beställde vi in en ostbricka för 28 zloty, ca 60 kronor. Kanske inte så jättegod men det gick ju inte att klaga på mängden ost. Den gjorde oss så mätta att vi glömde bort att äta middag.

 

Sista stället, ett lite trendigare had på Nowi Swiat, besöktes runt klockan 02. Då såg vi inte så smarta ut längre. 

 

 

ANNONS
Av Ryggan - 21 november 2013 23:45

När vi lämnade hotellet poppade vi in på en liten mysig restaurang på samma gata och åt varsin egenkomponerad burgare och drack varsin öl. Två burgare, strips och aiolo + två goda inhemska öl = ca 160 kronor inklusive dricks!

 

Warszawa, är absolut inte någon kommunistisk öken från förr. På 20 minuter hann vi gå från den stalinistiska monoliten till det kungliga slottet och vi promenerade längs med gatan Nowy Swiat som är en bred boulevard kantad med butiker, vissa uppenbart mer viktiga än andra eftersom de hade öppet 24/7, och caféer.

 

Efter ett par hundra meter byter gatan namn till Krakowskie Predmiescie. Det hade redan pyntats en del längs gatorna och här och där stod stora julklappar och julkulor utsatta. 

   

Vi passerade flera kyrkor bl.a Kosciól Opieki sw. Józefa och Kosciól sw. Krzyza - Det heliga korsets kyrka. På denna gata ligger också ett av Warszawas lyxigaste hotell, det femstjärniga Bristol Hotel, och Radziwillpalace - presidentpalatset. Utanför presidentpalatset stod det massor med polisbilar och klasar med patrullerande poliser och annan säkerhetspersonal. Måste ha varit någon väldigt märkvärdig människa på besök, för det kan ju tyckas onödigt med så mycket poliser en vanlig torsdag...
 

Vi kom så fram till Warszawas gamla stad - Stare Miasto - med sina kullerstensbelagda gator och gotisk, renässans- och barockarkitektur –  som är så gammal som från år 1953!! Trots detta ser och känns byggnadern gamla.  Vi stannade till på Slottstorget - Plac Zamkowy. På torget står en 30 meter hög pelare med en staty föreställande kung Sigismund III Vasa - som även var kung över Sverige åren 1592 - 1599. Statyn och dess pelare är från 1644. Till höger om torget står det vackra tegelröda slottet - Zamek Królewski. Slottet, liksom i stort sett hela Gamla staden, stod 1944 i rykande ruiner efter nazisternas framfart. Återuppbyggnaden av slottet påbörjades så sent som 1971 och det stod inte klart förrän 1984.

 

Från Slottstorget ser man ut över Warszawa och den nya idrottsarenan som invidges i januari 2012 och stod värd för några av matcherna i fotbolls-EM 2012.

 

Vi fortsatte längre in i Gamla staden till det stora marknadstorget - Rynek Starego Miasta. Torget är omgivet av vackert färgglada köpmanshus från 1500-1700-talet och det är svårt att tro att allt är en kopia av det som fanns här före kriget. Tyvärr såg torget ut som en enda stor arbetsplats just nu för de bytte ut all gatsten. Men... det är smällar man får ta när man reser off season. Husen är dock lika vackra med sina rundade portar och vackra pastellfärgade fasader. I husens nedervåningar finns exklusiva och därmed dyra restauranger och kaféer med inkastare av olika jobbighetsgrad. Mitt på torget finns två vattenpumpar och en staty av Syrena, Warszawas legendariska sjöjungru. Hon trängs med turister, konstnärer, försäljare och hästdroskor som för en näve zlotys kör ett varv runt Gamla staden.

 

Vi gick runt ett tag i Gamla staden och fotograferade och tittade på vackra byggnader. Strax bortanför marknadstoget ligger försvarsmuren och den halvcirkelformade Barbakan som reser sig över en vallgrav vid det som en gång var stadens norra port. På andra sidan Barbakan ligger Nya staden - Nowe Miasto som är den stadsdel som byggdes när den muromgärdade Gamla staden blev för liten på 1400-talet. Eftersom den Nya Staden skapades som en separat enhet har den ett gatunät som liknar Gamla stadens, en egen församlingskyrka och ett eget rådhus. De två delarna blev en officiell enhet först på 1700-talet.

 

Vi stannade dock till vid en pub just när vi gått igenom Barbakanen för att värma oss, kissa och fylla på med ny vätska. Vi övertalades att prova den varma ölen blandat med sok (saft eller juice). Jag som provat att dricka öl med sok förut, vet att det smakar sött men ändå gott. Denna ölen var snudd på odrickbar eftersom mannen i baren slängde ner miljarder av nejlikor i ölet och dessutom pudrade den med ett tjockt lager kanel. Det var så beskt!! Trots tappra försök att fiska upp nejlikorna hade de redan satt smak och ölen fick lämnas. 

 

Vi valde att spara nya staden tills imorgon och gick istället längs muren till Monumentet över den lille upprorsmakaren - en liten pojke som har en alldeles för stor hjälm på sig och ett automatgevär i händerna. Han står där som en symbol över de barn som tillsammans med de vuxna kämpade i 1944 års Warszawauppror mot nazistern. 

 

Vi gjorde ytterligare ett stopp, denna gång på en traditionell polsk restaurang där det var fullproppat med polska familjer som var ute och åt torsdagsmiddag. Vi beställde varsin öl och fick till detta in ett fat med surkål och två feta saltgurkor. Vi fick även lyssna till folkvisor framförda av musikanter med fioler och dragspel. 

  
Vi bestämde oss för att göra kväll och promenerade tillbaka längs Krakowskie Predmiescie och Nowy Swiat för att ta oss till hotellet. En fantastiskt rolig (och snygg) grafittimålning fick bli kvällens sista foto. Om betydelsen är densamma i Polen som den är i Sverige låter jag vara osagt...

 

 

 


Av Ryggan - 21 november 2013 16:15

Vi lämnade Skavsta klockan 13:15 och landade på Chopin i Warszawa 14:45. En lagom flygtur.


Bussbiljetten in till centrala Warszawa gick loss på 4,40 zloty, ca 10 kronor. Tjejen vid informationen såg väldigt sur ut när jag frågade vilken buss det var som gick till Stalinskrapan. Jag vet att man inte bör säga det högt, men jag kom för tillfället inte på vad skrapan hette.

 

Vi klev av bussen vid, som jag envist kommer att fortsätta att kalla den, Stalinskrapan - på ett något mer vårdat språk heter det kultur och vetenskapspalatset - och hittade vårt hotell St Andrew´s palace på en liten tvärgata alldeles i närheten.

 

Vi checkade in och fick vår nyckel (inga kort här inte) och klev så in i en... svit! När jag bokade det jag trodde var ett vanligt hotellrum på hotels.com såg jag bara en bild på ett ordinärt hotellrum. Ok... tittade inte så noga, och missade uppenbarligen ordet superior svit, så det blev en överraskning. Hotellen i Warszawa visade sig vara väldigt mycket dyrare än jag trodde att det skulle vara. Speciellt om man ville ha lite standard. Jag valde hotell efter pris - 1700 kronor för två nätter - och läge i en god kombination och det visade sig ju bli väldigt bra! 


Lägenheten, eller sviten, hade ett stort vardagsrum, ett litet kök med både diskmaskin och tvättmaskin, ett sovrum och ett stort badrum. Kändes kanske lite overkill för ynka två dagar.  

  

Nu är det dags att gå ut och göra Warszawa. Men först kräver magen mat!!

Av Ryggan - 20 november 2013 19:59

Av Polens ca 39 miljoner invånare är de flesta är katoliker, och de är mer konservativa än många andra länder i västeuropa. Polen är idag ovanligt homogent. 98% av befolkningen är polacker. Den judiska befolkningen reducerades kraftigt efter WWII, och idag lever bara några få tusen judar kvar i Polen. Litauer, ukrainare och vitryssar är de största minoriteterna.

 

Det har alltid pågått en kulturell kamp mellan öst och väst i Polen. Den västra delen av Polen är mer germansk, ordningsam, pragmatisk och driftig, medan den östra delen har rykte om sig att vara mer rysk – alltså avspänd, kulturell och introvert. Även om Polen varit utsatt för växlande politiska och militära öden, har landet haft stora framsteg inom konst och vetenskap. Polen kan bland annat vara malliga över storheter som astrologen Copernicus, kompositören Frédéric Chopin, författaren Joseph Conrad och nobelpristagarinnan i kemi och fysik Marie Curie. Polen var först med att knäcka Tysklands Enigmakod 1932, något som sägs ha förkortat andra WWII med minst tre år samt förhindrat en kärnvapenförödelse i Europa.

  
Även om Polen, tillsammans med Ungern, har gjort otroliga framsteg efter kommunismens fall 1989, har inte övergången till privatisering och demokrati gått så smidigt och snabbt som önskat. Direkt efter att Polen fått politisk och ekonomisk frihet stod landet utan statsstöd och produktionen rasade. Trots en uppgång i tillväxt och välstånd i mitten av 1990-talet har arbetslösheten nyligen stigit drastiskt. Klyftan mellan västra och centrala Europa börjar dock överbryggas i och med att Polen 2004 blev medlem i EU.


Polen har en krigsdrabbad och nästan obegriplig historia. Under ett årtusende utvecklades Polen från ett väldigt och imponerande, ekonomiskt mäktigt kungadöme till en delad nation som till slut upphörde att existera på världskartorna under 123 år, för att slutligen bli ett land och ett folk i centrum av 1900-talets största krig och mest fasansfulla mänsliga tragedier.

________________________________________________________________________________________________

 

Historia på nördnivå:

Den region som skulle bli Polen var bebodd redan under stenåldern av vandrande folkstammar. Slaviska stammar anlände på 700-talet e.Kr och det var den polanska folkgruppen som la grunden till det som skulle bli den polska nationen. Prins Mieszko, Polandernas ledare, förenade dem med stammar i närheten. Han omvände sig till kristendomen – mest av politiska skäl, för att ge den nya staten samma ställning som grannländerna med band till Rom. Den polska staten grundades år 966.


Mieszkos son Boleslaw utvidgade riket österut och erkändes av påven som Polens förste kung 1025. Landet blev en fullvärdig medlem i den europeiska gemenskapen av kristna stater.

Boleslaw delade upp landet i fyra provinser som styrdes av hans söner. Krakow, som låg bättre till för handel och inte var lika sårbart för attacker från tjecker och tyskar blev landets huvudstad på 1100-talet. Med immigranter från hela Europa, bland annat judar, växte Krakow till en välmående och kulturellt högstående huvudstad.


Från mitten av 1200-talet invaderade mongolerna Polen vid tre tillfällen. Inför hotet från preussarna inbjöds riddarna av Tyska orden att bistå Polen men de tog istället kontroll över just de territorium de hade försvarat; Gdansk, större delen av Baltikum och skar av Polen från Östersjön. Polackerna besegrades och större delen av Krakow förstördes.


Kasimir den store lyckades återförena Polen och ledde in landet i sin första guldålder. Han byggde upp Krakow igen och grundade det första universitetet. Han utvidgade staten österut och tog emot mindre folkgrupper, bland annat förföljda judar, från hela Europa. När Kasimir dog 1370, gick kronan till hans son Ludvig av Anjou, kung av Ungern. Efter honom blev det dottern Jadwiga som härskade i Polen medan henns syster blev härskarinna i Ungern. År 1386 gifte sig Jadwiga med den litauiske storhertigen Jagiello och Polen ingick en strategisk allians med detta mäktiga rike. Jagiello grundade en dynasti som hade makten fram till 1572. De förenade länderna slog de Tyska ordensriddarna i slaget vid Tannenberg 1410 och hejdade därmed den germanska expansionen österut. Kriget 1454-1466 medförde stor fördelar för Polen; förutom Danzig (Gdansk) erövrades också andra av ordensriddarnas områden.


Den polska adelns makt stärktes i början av renässansen, då adelsmännen fick ensamrätten att genomföra all lagstiftning i parlamentet. 1500-talet präglades av välstånd, kulturella och vetenskapliga framsteg inom det polsk-litauiska riket. År 1453 publicerade Nicolaus Copernicus sitt avgörande astronomiska verk där solen placerades i universums centrum. Även om reformationen och lutherdomen hade inflytande i Polen, undgick landet i stort de religionskrig som rasade i Europa.


1596 flyttade parlamentet till Warszawa, och med den sista härskaren av jagellonernas dynasti, Sigismund Augusts död, skapades en adelsrepublik med ett valkungadöme. Warszawa blev Polens huvudstad 1596.


Tre valda kungar i följd stammade från Vasaätten. Efter trettioåriga kriget hade Sverige blivit Europas militära stormakt och landets expansionsplaner riktades mot Polen, som invaderades 1655. Kriget pågick i fem år och Sverige erövrade större delen av landet. Kriget i kombination med pesten reducerade befolkningen till ungefär hälften, ca fyra miljoner. 


I början av 1700-talet inleddes en period av nedgång i Polen, med ekonomiskt förfall, ett kraftlöst försvar och ineffektiva kungar. Polen omvandlades till rysk lydstat, och förlorade delar av sitt västra territorium till preussarna. Stanislaw August Poniatowski valdes 1764 som den siste kungen i det polsk-litauiska riket.

Ett förödmjukande kapitel i Polens historia

Delning 1: Preussarna lanserde en plan om att dela upp Polen, vilket vann ryssarnas stöd. Det påtvingade fördraget 1772 berövade Polen nästan en tredjedel av landytan. Trots detta lyckades Poniatowski leda en reformrörelse som skapade 1791 års konstitution som återställde den ärftliga monarkin och innebar en översyn av Polens politiska system.


Delning 2: Dessa reformer tilltalade varken ryssar eller preussare, som fortsatte att trakta efter polskt territorium. Ryssland invaderade Polen och tillsammans med Preussen påtvingade man landet en andra delning 1792-1793. Konstitutionen ogiltigförklarades. Poniatowski tvingades abdikera.


Delning 3: En tredje delning krossade Polen och lade landet under Preussen, Ryssland och Österrike. Polen upphörde att existera under de följande 123 åren. Warszawa tillföll Ryssland och Krakow kejsardömet Österrike.


Polen vände sig till Napoleon för att få hjälp mot förtryckarna. Han besegrade den preussiska armén i flera slag och upprättade ett till hälfen självständigt hertigdöme i Warszawa från 1807-1815. Den polsk-litauiska gränsen återställdes, men Napoleons trupper krossades då de närmade sig Moskva.


Vid Wienkongressen 1815, vars syfte var att reorganisera Europa efter Napoleons krig, delades Polen upp. Warszawa hamnade under den ryske tsarens kontroll. Krakow var först en självständig stadstat, men inlemmades i Österrike 1846.                                               

Nästa avgörande händelse i polsk historia sammanföll med slutet av WWI och ryssarnas, tyskarnas och österrikarnas nederlag. Landets krav på självständighet fick stöd av både USA och Bolsjevikerna och den polske krigshjälten Jósef Pilsudski, frisläppt från ett tyskt fängelse, tog ledningen över Polen. Hans trupper stoppade Sovjets belägring av Warszawa och han styrde landet fram till början av WWII.


Från 1933 låg Polen kringränt av två diktaturer: Stalins Sovjet och Hitlers Nazityskland. Båda hyste planer på att erövra Polen. De skrev under ett icke-angreppsavtal som innebar att båda länderna hade fria händer att bedriva erövringskrig utan att den andra parten skulle ingripa. Det fanns ett hemligt tillägg om en slutlig delning av Polen mellan Tyskland och Sovjet, trots att Polen skrivit under en tioårig icke-angreppspakt med båda länderna.

  

I september 1939 invaderade Tyskland Polen. Den 17 september följde Sovjetunionen efter, helt i enlighet med pakten. Nazisterna inledde sin hänsynslösa kampanj att utrota judar och andra icke-arier. Man gjorde razzior och grep intellektuella, judar och andra. Vissa avrättades medan andra fördes till koncentrationsläger, arbetsläger eller tvingades i ”skyddshäkte”. Det uppfördes muromgärdade getton i Warszawa och Krakow. I Auschwitz mördades miljoner polacker och andra fångar från Europa. Ryssarna fängslade omkring 1,5 miljoner polacker i sina arbetsläger och eliminerade potentiella ”bråkmakare”, bland annat i Katynmassakern 1940 där ca 15 000-20 000 polska officierare avrättades.

Sovjetisk propagandaffisch i vilken man menar att för att befria bönderna måste man göra sig av med polska generaler och jordägare.

 

När Hitler invaderade Sovjetunionen 1941, fördes ryssar och polacker samman i en osäker allians. 1944 inledde den polska hemmaarmén en överraskande attack mot de tyska trupperna i Warszawa. Upproret krossades och Hitlers befallde att varenda byggnad skulle förstöras. När ryssarna anlände staden återstod blott aska och ruiner.


WWII var mer förödande för Polen än för något annat land. Miljoner polacker miste sina liv och den judiska befolkningen decimerades kraftigt. Polen förlorade en stor del av sitt territorium när de nya gränserna drogs upp vid Jaltakonferensen i februari 1945.


Efter kriget sovjetiserades Polen genom att en sovjetvänlig kommunistregim installerades, företag nationaliserades, kyrkans egendomar beslagtogs och politiska och religiösa ledare tvingades till landsflykt. Som en symbol över sin dominans över Polen ”skänkte” Sovjet 1955 kulturpalatset i Warszawa.

       

Många polacker opponerade sig mot det sovjetiska inflytandet och kommunistregimen, vilket ledde till att regimen 1956 utsattes för en utmaning. Arbetarstrejker och protester i Poznan utvecklades till väpnade konflikter där säkerhetsstyrkor dödade ca 80 personer. Ett plötsligt instabilt kommunistparti installerade den förre generalsekreteraren Gomulka som ledare utan att rådfråga Moskva. Händelsen visade sprickorna i den kommunistiska regimen, och ledde till en viss lättnad när det gällde cencur, religiösa yttringar och ekonomiska kontroller. Reformerna stannade dock av och allt återgick till den stränga sovjetiska doktrinen. 1970-talet präglades av inflation och eftertrycklig kväsning av alla strejker och proteseter. Levnadsstandarden föll dramatiskt och Sovjetunionen tvingades att stödja den polska ekonomin.


Den polska kardinalen, som 1978 valdes till påven Johannes Paulus II, var mycket kritisk mot den kommunistiska regimen. Han besökte Polen 1979 och följande år steg oron bland arbetarna efter drastiska höjningar av matpriserna. En strejk ledd av Lech Walesa spred sig över hela landet och tvingade regeringen till förhandlingar med fackföreningen Solidaritet. Fackföreningen gavs en begränsad självtsändighet med visst inflytande på arbetsplatserna, men redan 1981 utfärdades ett undantagstillstånd och militären tog makten i landet. Tusentals Solidaritetsaktivister och sympatisörer häktades, fackföreningen förbjöds och de medborgerliga rättigheterna sattes på undantag. Två år senare hävdes undantagstillståndet efter påvens andra besök i Polen och Lech Walesa fick Nobels fredspris, vilket gjorde världen medveten om de polska arbetarnas kamp.

   

I mitten av 1980-talet genomgick Polen viss liberalisering efter Michail Gorbatjovs perestrojka och glasnost. Men trots desperata åtgärder misslyckades man med att få fart på ekonomin. I de delvis fria valen vann Solidaritet en överväldigande seger och den kommunistiska regeringen kollapsade. Den 9 december 1990 utsågs Lech Walesa till den första folkvalde presidenten i efterkrigstidens Polen. 1991 träffade Walesa påven i Vatikanen och Warszawapakten upplöstes.


År 1999  blev Polen medlem av NATO och fem år senare i EU. Lech Kaczynski valdes till president 2005 men avled i en flygkrasch den 10 april 2010, då han och en officiell delegation på 96 personer, var på väg till Katyn i Ryssland för att hedra de polska soldater och officerare som dödades där på order av Stalin 1940. Bronisław Komorowski utnämndes till tillförordnad president och är idag Polens sittande president. 

Av Ryggan - 19 november 2013 19:17

Hösttristessen måste brytas och rastlösheten dämpas!


En kort tvådagarstur till Warszawa med avgång på torsdag väntar.   

Flyg Skavsta - Warszawa med WizzAir gick lös på 265 kronor. Som hittat! Dock har WizzAir börjat ta ut avgift även för handbagage sedan jag sist flög med dem. Ett pyttelitet handbagage får man fortfarande ta med gratis men vill ha med något mer än bara tandborsten så kostar det numera 90 kronor enkel resa för din väska. 


Summa sumarum för mig själv med väska = 445 kronor.   

Av Ryggan - 11 november 2013 22:24

... orange.

Av Ryggan - 9 november 2013 15:05

Vi vaknade till ett grått och mulet København. Så mycket för en helg med vackert höstväder...

 

         

Presentation


Denna blogg kommer att handla om resor i olika former, men framför allt om billiga resor som ger möjlighet till lite vardagsflykt, samt de små utflykterna hemmavid.
Jag skulle vilja att det blir ett levande reseforum, så lägg gärna till information om du

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7 8 9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19 20 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ billiga-resor med Blogkeen
Följ billiga-resor med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se