Inlägg publicerade under kategorin England och Wales juli - 2014

Av Ryggan - 7 augusti 2014 14:36

När jag besökte London i början av juli kom gick vi förbi Trafalgar Square, som är tänkt som minnesmärke över slaget vid Trafalgar (1805), en brittisk sjöseger under napoleonkrigen. 


Som vanligt stod Nelson högt där upp på sin kolonn, omgiven av två fontäner och fyra stora bronslejon. I varje hörn av torget finns ett fundament, där de nordliga två var avsedda för ryttarstatyer, och därför är större än de båda sydliga. På tre av fundamenten står statyer: Georg IV (nordöst), sir Henry Havelock (sydväst), och sir Charles James Napier (sydväst). Tydligen har det aldrig stått någon staty på det fjärde fundamentet, då det på grund av brist på pengar aldrig restes någon staty av Vilhelm IV som tänkt var. Jag har inte tänkt på att det saknas en gubbe när jag varit där tidigare. Men det var svårt att missa den blå tuppen, som inte helt smälte in i omgivningarna. 


Sedan i augusti står där denna enorma tupp som är nästan 5 meter hög, är gjord av den tyska konstnären Katharina Fritsch. Fritsch verkar dock  ha missat att tuppen är en symbol för Frankrike. Hennes avsikt var att presentera "styrka och pånyttfödelse". Vad nu det har med en blå tupp att göra....


Vill man se tuppen står den kvar i ytterligare 6 månader!

    



Av Ryggan - 8 juli 2014 02:50

Vi har anlänt Stansted och hunnit konstatera att säkerhetsgenomgången är stängd, att alla tänkbara platser att hitta lite vila på är upptagna och att de är otroligt generösa med sin AC! Det kommer att bli långa timmar till avgång...

Av Ryggan - 7 juli 2014 22:59

Tillbaka i London igen efter en fantastiskt trevlig Harry Potterupplevelse på Warner Bros Studios. Nu vill jag hem och maratontitta på alla 8 filmer igen!

Eftersom det står att vi ska åka en flygbuss redan kl 02:30 för att hinna med vårt flyg, tyckte vi inte att det var värt att betala för ett hotellrum bara för några futtiga timmar. Vi sitter i stället på en pub inärheten av Victoria Coach Station och dricker en öl. Köket hade tyvärr redan stängt och vi orkar inte gå någon annanstans. Planen är att ta en tidigare buss till flygplatsen och hitta ett litet hörn att slumra lite i och sen äta frukost i lugn och ro. Vi kommer förmodligen att känna oss lite slitna imorgon, men det får vi leva med.

Av Ryggan - 7 juli 2014 20:33

 

Äntligen!!

När vi kom fram hade vi tid på oss att gå runt i den stora souvenirshoppen innan det var dags för oss att träda in i detta magiska. Jag ville egentligen köpa en hel massa saker, men jag hejdade mig. Dels för att det mest var tramsiga prylar, men också för att det var väldigt dyrt. Så klart. Kanske att jag ångrar att jag inte köpte med mig en bok om hur det gick till när de spelade in filmerna, men den hade säkert bara stått hemma i bokhyllan och samlat damm. Hade det funnits en Dobydocka hade jag däremot köpt den på en gång!


Man kunde betala ytterligare 4 pund för en audioguide som även innehöll en hel del videoklipp men vi valde bort det. Innan vi släpptes in fick vi några förhållningsorder. Man får: ta så mycket kort som det bara är möjligt, stanna hur länge man vill (rekordet var för närvarande 13 timmar) och man får prova de grejer som finns att prova så mycket man vill. Däremot är de glada om man inte tar i sakerna eftersom de ska glädja andra under lång tid, sitter på dem eller slickar på dem. "Belive me, we´ve seen it all".  Slutligen så bad de oss om att inte springa på Hogwarts bro, hur lockande det än månde vara.


17:00 - Så var det dags...
   

      Eftersom vi bara hade tre timmar på oss innan bussen gick tillbaka till London igen, så blev det dessvärre så att vi stressade igenom första biten av utställningen på grund av att vi inte visste hur stort det var. Jag hade gärna sett mig om mer och tittat på de filmsnuttar om hur de gjorde de olika sakerna mer noggrant. Dessutom skulle jag gärna gå runt med en audioguide för att få höra allt!!


Avdelning nummer två var utomhus och här fanns möjligheten att köpa fika, mat och det viktigaste av allt; Butterbeer!!
 
   

Avdelning nummer 3 handlade om hur de gjort alla olika varelser som finns med i filmerna och det var verkligen superspännande och galet faschinerande! Ybercoolt!!!

   

Avdelning nummer 4 och vi hamnade mitt i Diagon Alley! WOW!!

Slutligen kom vi till en stor modell av Hogwarts som var så fantastisk att jag nästan blev rörd till tårar. Nästan som att vara där! Till stillsam musik från filmen fick vi se denna skapelse när ljuset gick från morgonljus till fullt dagsljus, skymning till natt och om igen. Helt otroligt!

 
   

Nu vill jag hem och se om alla filmer igen!! Och... jag vill vara Hermione!!


Eftersom vi inte visste hur stort det var och hur lång tid det skulle ta, blev det lite skevt i tidsfördelningen. Vi skulle vara tillbaka till bussen senast 20:15. Kan tänka mig att de allra flesta nog tycker att det räcker med tre timmar, men jag hade gärna varit där en stund längre. Känns som att jag missade en hel del.

Av Ryggan - 7 juli 2014 15:15

Eftersom Z tycker att jag och T har kommit med förfall, så gav han sig ut för att springa på morgonen medan jag och T tog en lugn och stilla promenad längs the Great Walk, den 4 km helt spikraka vägen från slottet till monumentet av George V. Härifrån fick vi en ganska bra överblick av Windsor Castle, som har varit hem åt den brittiska kungafamiljen i 900 år, och som fortfarande är drottningens tjänstebostad.
 

Vi mötte upp med Z för frukost som vi intog i Windsor Royal Shopping, som tidigare var drottningens privata järnvägsstation. Fint ska det vara! Jag känner att jag skulle haft en dag till här i Windsor för jag skulle så gärna velat gå in i själva slottet. Men... det får bli nästa gång för det kräver minst en halv dag och den tiden har vi inte den här gången.
 

Vi promenerade runt en stund i Windsor och gick bland annat ner till Themsen där jag fick lära mig att svanar är fridlysta i England, och jag kan lova att jag ALDRIG sett så många svanar i hela mitt liv som jag såg där. Jag som trodde att svanar majestätiskt simmade runt i par i typ var sin sjö. Tji fick jag! Inte nog med att de var många. De var otroligt glupska.

 

Z hade arbetat klart som guide och återvände till sitt riktiga arbete. Jag och T traskade ner till stationen och tog tåget tillbaka till London. För två personer kostade det 19,60 pund. Först efter att vi betalt såg jag att jag hade kunnat använda mitt Oyster card, vilket säkert gett oss något billigare biljetter.


Vi anlände London och Waterloo station strax innan klockan 14 och började i rask takt att gå mot Victoria station. Vid Westminister Bridge blev det lite trångt. Tour de France hade intagit London.


Att hitta rätt var inte helt lätt. På vår voucher stod det inte vart vi skulle, trots att vi lagt in adressen på gps. Efter att stressade ha irrat runt utan att veta om vi var rätt eller inte, så ringde T till bolaget där vi köpt våra biljetter. Det var till Victoria Coach station vi skulle. Att det ska vara så svårt att sätta ut ordentlig information!!


Nu sitter vi trots allt på rätt buss med varsin macka och väntar ivrigt på att vi ska komma fram till Warner Bros Studio. Det sitter en TV längst fram i bussen och jag hoppas att vi får se lite Harry Potter under tiden. Det tar ju trots allt runt 1½ timme innan vi är där. Någon bekväm buss är det inte heller, utan en helt vanlig dubbeldeckare med låga sätesryggar. Nåja, en helt vanlig dubbeldeckare kanske det inte är. Den är ju målad med Harry Potter!


Av Ryggan - 6 juli 2014 23:15

Efter vår lilla bergsbestigning åkte vi tillbaka till Betws-y-Coed där vi åt lunch på det gamla värdshuset Ty Gwyn från 1636. Mysig miljö och mycket god mat, men lite för kallt för vår smak just denna dag. Z och jag delade på två kannor varmt te och de kom och ställde in en värmefläkt vid vårt bord så att vi kunde sitta i lugn och ro och faktiskt 

njuta av maten. De var otroligt omtänksamma och trevliga. Jag gick ut på gatan och pratade en stund i mobilen och då kom en kvinna ut och sa att soppan var serverad så att den inte skulle hinna bli kall. När jag väl kom in igen kom hon genast fram och frågade om jag ville att hon skulle värma den åt mig. Mycket sött!

 

Z hade glömt sina solglasögon på stället där vi slappade i gräset igår, så vi åkte helt enkelt tillbaka dit. Förutom att han fick tillbaka sina bästa solglasögon, så fick vi en liten mysig naturupplevelse då vi hamnade mitt i ett kosläpp. En bonde med fru skulle flytta kossor från en hage till en annan samtidigt som han försökte att få hästarna att hålla sig på avstånd. Det var faschinerande att ha alla dessa djur omkring sig och vid ett tillfälle, då jag tittade bort en liten stund, så kom det in en stor blöt komule och skrämde mig ur byxorna!

Resten av dagen handlade mest om att köra tillbaka till England och till Windsor men vi gjorde ett stopp i den superpittoreska byn Beddgellert, som låg inbäddad bland bergen. Självklart med en egen liten bergsflod, en liten kyrka och några pubar.
 
Vi satte oss ner på en av dem och beställde en Cwrw Eryri. En mycket god men något svåruttalad öl.
 
Förutom ett middagsstopp längs vägen så hände inte så mycket mer och strax efter klockan 23 var vi tillbaka i Windsor där jag tvättade tänderna och hoppade i säng på studs. Det tar på krafterna att vistas i bergsluften.


Av Ryggan - 6 juli 2014 11:15

Snowdon, det högsta berget i Wales. Den högsta spetsen, Moel yr Wyddfa, når en höjd av 1 085 m. Om man vill se utsikten utan att gå upp, så finns det en kuggstångsbana för från Llanberis till toppen. En klar dag kan man se till England, Skottland och Irland. Det kunde inte vi...

Vi startade dagen klockan 05:20, och anlände foten av Snowdon ca 30 minuter senare. Vi skulle självklart gå Pyg Trale - den svåraste och mest utmanande stigen upp till toppen. Distans - 7 miles t/r, stigning - 723 meter. Till en början var det svalt och skönt, men snart kom värmen både med sol och den allmer ansträngande vandringen. Jag som inte hade packat för någon bergsbestigning gick i ett par tunna tygskor utan sula som greppade. Inte nog med att det kändes rent förrädiskt halt när det blev brant, jag kände dessutom varenda liten sten rakt in i fotsulorna. INTE att rekomendera! Hur som helst så var det sagolikt vackert att se dimman lätta och hur solen speglade sig i de små bergssjöarna.

 

Z, som är en van och på riktigt avancerad bergsklättare och som tycker att Snowdon bara är en liten kulle, beordrade intag av lite näring efter ca 45 minuters vandring. Efter det började den branta stigningen och T tappade tempo. Vi satte oss således ner och njöt en stund i solen men snart blev jag rastlös och ville vidare. Jag och Z gick i förväg. T fick gå i sitt eget tempo. Efter 1 h 59 min nådde jag toppen!! just när molnen kom in och både kylde av och förstörde utsikten.

Det kylde snabbt av och eftersom T hade min jacka i ryggsäcken fick jag låna en av Z. När T kom upp kunde vi knappt se något genom molnen längre.

   
Eftersom jag var rejält kall fick jag till slut även låna mössan av Z och gick således i dubbla jackor. Grabbarna ville dröja kvar just nedanför toppen för att njuta av utsikten, men jag bara frös och skyndade på dem för att få börja vandringen ner igen. Det tog en god stund innan jag åter fick upp lite värme i kroppen.
 

Vi tog den något lättare vägen ner och fick se de gamla gruvorna som ligger längs vägen, massor av får och ytterligare sjöar. På vägen ner fick vi uppleva alla typer av väder. Regn, hagel, solsken, regn, solsken, regn och slutligen solsken igen. När vi tittade upp mot toppen på Snowdon förstod vi att vi lämnat den i rättan tid.  
Nu är klockan 11 och vi är tillbaka på startpunkten. Lite trött och möra i benen efter nedstigningen, men nöjda. Det var väl mödan värt, men shit! vad jag har ont under mina fötter!!!


Av Ryggan - 5 juli 2014 23:45

Trots att England, och framför allt Wales, ser så litet och fjuttigt ut på kartan så tog det oss ganska många timmar   att ta oss till norra Wales, till staden med det extremt långa namnet Llan-fair-pwll-gwyn-gll-go-ger-y-chwyrn-drob-wll-llantys-ilio-gog-ooch, dit T bestämt att vi skulle. Observera att jag var tvungen att skriva in namnet med avstavning för att det ens skulle accepteras som ett ord!! Egentligen skriver man ut namnet utan dessa.

 
På vägen mot norra Wales åkte längs små slingrande vägar som mer eller mindre var som gröna tunnlar med höga häckar på båda sidor om vägen, vilket gör den helt täckt. Mysigt och grönt, men problemet är att man inte ser fullt så mycket som man önskar. För att vara ärlig så ser man inte ett jota!! Vi åkte förbi by efter by med små charmiga stenhus som ibland ser ut som pyttesmå slott och alla byar har en kyrka och minst en pub. Kanske för att få en jämnvikt i tillvaron. När vi kom längre norrut kom de gröna bergen, helt utan träd eftersom trädgränsen går vid 300 meter. Typiskt för Wales är förstås alla får!

Vi åt lunch på den lilla puben The Trefnant i vad vi tror var en by som hette just Trefnant. Maten var helt otroligt god och puben kunde inte kännas mer lokal. Inte en turist så lång ögat nådde och barbesökare som var genuint intresserade av att veta var vi kom ifrån och vad vi gjorde just där. T som beställt en grilltallrik som visade sig innehålla groteskt mycket kött, orkade av förklarliga skäl inte äta upp allt. Pubägaren sa förnöjt; "Ah, so you couldn´t manage could you".


Så fortsatte vi och nådde vårt mål som var staden med 58 bokstäver i sitt namn och fullständigt omöjligt att uttala. Jag kan tycka att det är lite over kill att ha fyra LLLL på raken, men det tycker uppenbarligen inte waelsarna. Jag bad en liten dam att uttala namnet och det lät väldigt vackert men tog henne typ 30 sekunder! Tur att man inte växte upp där under den tid som man fortfarande skrev vanliga pappersbrev. Det hade ju behövts ett helt A4-kurvert för att få plats med adressen. Minst!


Namnet är, förstås, det längsta i Wales men bara det tredje längsta i världen!! Namnet som betyder "The church of Mary in the hollow of the white hazel near the fierce whirlpool and the church of Tsylio by the red cave", tillkom på 1860-talet för att locka turister, och det funkar ju. Vi åkte dit bara för att kolla på en skylt! Som ni ser så blir inte namnet lättare bara för att det översätts...

   

Vi körde så mot Snowdonian national park där vi körde ner på en liten väg bland bergen och bara satte oss ner i gräset och njöt av utsikten. Det var oslagbart vackert!

 


Sista anhalt för dagen var i den lilla mysiga orten Betws-y-Coed som ligger i nationalparken. Där vi stannade för natten. För 88 pund fick vi en stor lägenhet på B & B Acorn, hemma hos en otroligt söt liten farbror som visade oss runt. Förutom mjölk till kaffet (sorry, till vårt te) så fanns det både kakor och värmeflaskor med tillbehörande fleeceöverdrag för att vi inte skulle bränna oss. Mycket rart!



På kvällen gick vi ut och gjorde byn, och efter att vi ätit drack vi en öl på "Stallet" som var det stora stället dit alla gick. Där fick vi, förutom kvällens fotbollsmatch, nöjet att se rejält fulla brittiska medborgare in action. När det hettade till och började luta åt slagsmål, gjorde vi kväll. Vi ska ju ändå upp tidigt eftersom det är någon som fått för sig att vi ska klättra upp för det högsta berget i Wales imorgon.

Presentation


Denna blogg kommer att handla om resor i olika former, men framför allt om billiga resor som ger möjlighet till lite vardagsflykt, samt de små utflykterna hemmavid.
Jag skulle vilja att det blir ett levande reseforum, så lägg gärna till information om du

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2017
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards