Strålande solsken, den man allra helst vill åka på utflykt med och en termos med kaffe. Vad mer kan man begära?

Mot St Annas skärgård strax utanför Söderköping i Östergötland.

Första stoppet Stegeborgs hamn & slott.

Den äldsta delen av borgen byggdes i början av 1200-talet, samtidigt som Söderköping blev stad. En enkel bostadsborg tillkom under 1300-talet, som kompletterads med en ringmur och ett rundtorn. Under 1500- och 1600-talen byggdes borgen ut, speciellt under Johan III:s tid, då rundtornet fick sin nuvarande höjd. Det tillkom även en slottskyrka.

Flera Vasakungarna bodde ofta på Stegeborg som 1652–1689 uppläts åt pfalzgrevarna Johan Kasimir och Adolf Johan. Kronan lät under 1730-talet sälja slottet till byggnadsmaterial.

För en summa av 50 kr kan man gå in och titta på borgen och få historien berättad av självaste Herman Lindqvist via en audioguide. En trevlig vandring på ca 30 minuter.

Intill slottsruinen ligger Stegeborgs hamn och hamnkrog, café och glasseria. Under somrarna serveras en grillbuffé innehållande bland annat vildsvin. Uppe vid den ny huvudbyggnaden finns den gamla trädgårdsmästarbostaden som idag är ett hotell  och café. Vid Skällviks äng ligger ett flygfält. Självklart finns det även en camping med möjlighet att hyra båtplats.

 ____________________________________________________________________________________________________

Historia för nördar:

Stegeborgs slott i Suecia antiqua et hodierna från 1706. Bilden är inte helt tillförlitlig men är den enda som avbildar hur slottet kan ha sett ut före rivningen.

Stegeborgs historia är nära förbundet med biskopsgården Skällsvik, strax sydväst om Stegeborg. Det strategiska läget vid inloppet till Söderköping (en av rikets rikaste städer) var uppenbar för kung Birger Magnussons som la beslag på gården runt 1305.

Mellan 1310–1316 skickade kungen flera brev från Stegeborg och man antar att han vistats där långa perioder. Efter Nyköpings gästabud (december 1317) utbröt ett uppror mot kung Birger. Han flydde Stegeborg men lämnade kvar sonen Magnus Birgersson som befälhavare. Borgen belägrades, förmodligen från påsktid fram till slutet av augusti 1318. Magnus tillfångatogs, fördes till Stockholm och dömdes till döden i juni 1320. Borgen förstördes.

Biskop Karl ville att stiftet skulle återfå Skällviks gård och fick både gård och borgruin. Han bekostade uppbyggnaden av gården men tvingades överlämna den till kung Magnus Eriksson 1332. Anledningen var troligen möjligheten att ta upp tull från fartygen på väg mot Söderköping. Vid en ekonomisk kris tvingades kungen pantsätta borgen 1336. Till vem är okänt, men år 1350 var Skällvik åter i kyrkans ägo.

Under tronstriderna mellan kung Magnus och Erik Magnusson på 1350-talet belägrades gården, troligen av kungen, och fick stora skador. Hur mycket som förstördes är okänt men när hertig Albrekt av Mecklenburg anföll Sverige 1363 anfölls även Söderköping, vilket indikerar att Albrekts flotta hade kunnat passera Skällvik utan hinder. Vad man vet är att Skällvik försvann och att någon återuppbyggde Stegeborg. En gissning är att det var Albrekts verk.

1391 ägdes Stegeborg av kronan och olika fogdar sattes att ta hand om slottet. I slutet av 1420-talet tillsattes fogden Johan Vale, som var så illa omtyckt att uttrycket ”tvi vale” sägs komma härifrån. Efter en kort belägring under Engelsbrektsupproret intogs Stegeborg 1434. När kung Erik fick tillbaka makten 1435 fick han också Stegeborg. Fogdar kom och fogdar gick… till dess Ivar Axelsson utsågs till ny fogde och fick slottet i livstidsförläning. Han gjorde stora ombyggnader med en  en ny ringmur och det ännu stående rundtornet. Då Ivar även sysslade med sjöröveri vid sidan om hamnade han i konflikt med riksrådet, och så kom ännu en rad befälhavare på slottet.

År 1521 lyckades Gustav Vasa lägga vantarna på slottet och under kommande Dackefejd anfölls slottet men intogs aldrig. Slottet kom att rustas och förvandlades under Johan III, från en medeltida borg, till ett renässansslott.  

1622 fick Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken slottet i förläning av Gustav II Adolf, och blev ”hertig av Stegeborg”. Efter hans död 1652 övergick hertigtiteln till sonen Karl Gustav. Två år senare abdikerade kusinen drottning Kristina och hertigen blev kung Karl X Gustav. Hertigtiteln övergick istället till lillebrorsan Adolf Johan, som bodde på slottet fram till sin död 1689. Adolf Johan hade inga pengar att sköta om slottet för och efter hans död gick borgen över till Kronan och förföll allt mer.

Östergötlands landshövding försökte hålla slottet i ett tillfredsställande skick men lyckades inte hindra förfallet. Sommaren 1731 revs stora delar av slottet och materialet användes i Norrköping.

________________________________________________________________________________________________________________

Längst ut i St Annas skärgård ligger Tyrislöt med sin camping, café, pub & restaurang samt ett skärgådsmuseum. Härifrån går även turbåtar till ön Harstena om somrarna.

Vi åkte in på en liten väg och hittade en ostörd klippa där vi slog oss ner och drack lite kaffe och tittade ut över havet och lyssnade till fåglarna.

Som alla bra dagar tog den slut för fort. Men jag har blivit lovad en tur till Harstena, så jag får se till att det löftet infrias...

Efter skidor, skridskor, reklam och mycket studioprat så visar fransk tv åter det sista av tredje perioden i semifinalen.

Frukost kl 09. Samma fråga; hur många är ni, trots att det är samma man som föregående dagar. Han skrattar inte åt mig längre i allafall.
En dag med solsken men kallt och jag började gå mot Monte Martre.

Letade mig fram till kärleksmonumentet, gick längs gatan med alla sexshopar och stripclubar, kollade in Moulin Rouge innan jag satte mig ner på en bar och tittade på semifinalen i hockey. Tyvärr visades bara första perioden och sen prioriterades slalom före hockey. Sr.se och en öl. Nog fungerar det ganska bra det också.

Väl framme vid Porte Maillot, som var som en enorm rondell där bussen stannade i mitten, tog det mig minst 30 minuter att hitta vilket håll jag skulle gå åt. Eftersom jag reste med lätt packning var tanken att jag skulle gå hela vägen till hotellet och de la Grande Armée var den gata jag skulle börja på. Jag hade inte gått många meter innan jag såg en tvättäkta fransman med två långa baguetter under armen :)

 
Jag promenerade de la Grande Armée upp till triumfbågen som jag stannade till och studerade, dock utan att gå upp i den. Strosande fortsatte länges Avenue des Champs Elysées med sina flotta butiker. På tämligen kort tid så kom det fram olika personer till mig och tog upp en ring från gatan och frågade om den var min. Jag såg dem göra detta för flera turister och jag kan inte förstå vad poängen var. Jag antar att det handlade om att blåsa turister, men hur? Vad skulle hänt om jag sagt att det var min ring? Jag såg ingen som gick på det, så svaret uteblir helt enkelt…

   
Jag tog en liten omväg kring Grand Palais och Petit Palais och studerade Hôtel des Invalides på avstånd innan jag landade på Place de la Concorde.
 
Efter ett litet stopp vid den stora dammen Bassin Octogonal i anslutning till Tuileriesträdgården, gick jag så genom denna fram till den lilla triumfbågen Arc de Triomphe du Carrousel just framför Louvren. Där studerade jag fashinerat hur en man stod staty med massor med duvor runt omkring sig och även sittandes på sig tills det kom en turist och tog ett kort på honom. Då vaknade han till liv och älgade fram för att kräva pengar. Jag kryssade mellan alla unga män som sålde Eifeltorn i alla storlekar och färger och tog mig fram till pyramidentrén.

  Eftersom jag inte är intresserad av konst och inte heller hade någon lust att köa för att se Mona Lisa ensam, lämnade jag Louvren och gick längs Seine och fick en första glimt av Notre Dame. På bron Pont des kunde man studera alla dussinmålare och alla hänglås som försälskade par hängt i bron. Känns inte som att man är helt orginell om man väljer att göra just detta…
 
Vid bron Pont Neuf svängde jag in till Rue de Rivoli som tog mig ner till Hôtel de Ville, där fransmännen glatt virvlade runt på skridskor.

När jag väl kommit så här långt, så var jag mest trött i rygg och fötter och ville verligen bara komma till hotellet och jag traskade därför på i rask takt förbi Place de la Bastille och in på Boulevard Beaumarchais, där jag ganska snart kom fram till mitt lilla hotell och slängde mig på sängen. Jag sov en stund och tog en varm dusch innan jag knatade ut för att kolla in Marais och göra magen glad med mat. De flesta uteserveringar hade som förtält, så det gick att sitta ”ute” trots att det inte var speciellt varmt. Jag beställde en öl och en macka och la upp en plan för ur jag ska disponera tiden mina dagar i Paris. Eftersom kvällen ännu var ung och jag återfått lite energi tog jag en sväng till Notre Dame, som verkligen var helt magisk i mörkret.
 

På vägen tillbaka till Marais och hotellet, stod jag på Pont Neuf och såg Eifeltornet när det glittrade som bäst. Innan jag kom till hotellet letade jag mig fram till Place des Vosges, som enligt guideboken skulle vara en så fantastiskt park. Den var låst, men såg inte fullt så märkvärdig ut som guideboksförfattaren utlovade. Får återkomma under morgondagen och titta mer ingående.

Nu är fötterna trötta!

Vi landade som brukligt är ca 5 minuter före utsatt tid. Ryan Air är smarta och förlänger den beräknade restiden för att få nöjda kunder. Det var gott om tid att köpa bussbiljett (som kostade 17 Euro att köpa på plats) och gå till bussen. Det fanns även tid för att gå på toaletten och för att handla något att dricka eller litet att äta. Biljetter till  bussen kunde köpas inne i terminalen, just efter bagagebanden eller i båset där bussen väntade. Att hitta bussen var enkelt. Det var bara att gå igenom hela terminalen - det är en väldigt liten terminal - och gå till till vänster mot terminal 1 direkt när man kom ut. Det stod ett tydligt Paris Porte Maillot på bussarna. Smidigt och lätt som en plätt!

Det går även bussar direkt till Euro Disney från flygplatsen. Röda bussar dekorerade med olika Disneyfigurer. Svåra att missa.

Vädret var grått och trist och enligt termometern i bussen vara det bara 6 grader.

  Uppstigning kl 03:10. Avresa 03:30 för att hinna till flygbussen kl 04:00. Sambon var snäll och offrade delar av sin skönhetssömn för att köra mig. Framme på Skavsta kl 05:30 och därmed två timmar att slå ihjäl innan avgång till Paris. Jag fixade lite Eurosar, vägde väskan (8 kg), köpte kaffe och satt ner för att äta frukost. Spännande att se att folk som ska ut och resa inleder den med öl och vin hur tidigt det än månde vara.

Vid 07:30 var det dags att boarda planet. Det var först då jag upptäckte att Ryan Air har börjat med bestämda platser, och därmed står det vilken dörr man ska välja. De var dock inte så knussliga och jag fick sätta mig på ett eget säte längre fram i planet eftersom min väska inte fick plats ovanför det säte jag fått mig tilldelat. Jag lyckades sova en stund men då personen bakom mig skulle upp och vandra knuffade hen mig i ryggen väl många gånger för att detta skulle kunna ignoreras. Resten av resan ägnade jag åt min bok samt åt att titta på fluffiga moln.

Boarding pass utskrivet.

Flygbuss bokad.

Hotell bokat.

Pass framplocket.

Väskan snart packad. 

Imorgon landar jag på Beauvais Tille Airport i Paris kl 10:00, och om allt går som det ska, så är det tänkt att jag ska hinna med flygpussen in till Paris kl 10:20. Flygbussarna är anpassade efter flygen som landar, så då ska det väl räcka med 20 minuter. Biljett ska gå att köpa ombord på bussen för 16 Eruo. På 60-90 minuter kommer bussen att ta oss in till Porte Maillot och därifrån har jag några kilometer till hotellet som ligger i Marais. Om vädret tillåter har jag tänkt att promenera dit. Kan ju lika gärna börja turista direkt eftersom min lilla ryggsäck inte väger så mycket. 

Hade först tänkt att bo på hostel, men kom fram till att jag ska unna mig ett hotell för att få lite mer lugn och ro än vad det ibland kan vara på ett hostel. Ett enkelrum på Hotel Beaumarchais kostar 1 943 kronor. Det är långt ifrån ett lyxhotell, men till skillnad från sunkhotellet i Malmö så försöker de inte få detta hotell att framstå som något sådant. Denna gång kommer jag alltså inte bli besviken.  

Vädret de kommand dagarna ser inte ut att bli så värst mycket att hurra för. Det lovas temperatur på ca 10°C och till det serveras lite regn och mulen himmel. Enligt SMHI så kommer jag inte ens att få sen en skymt av solen. Så mycket för en kaffe på uteservering i värmande vårsol... 

Så förutom mössa och vantar, så borde jag alltså ta och packa ner ett paraply. 

... så därför tänker jag spendera några dagar där trots att det bara är februari månad och kanske inte fullt så där varmt och vårigt som man gärna vill ha det i Paris. Hoppas att solen ändå ska värma något och att det kommer att bjudas på möjligheter att njuta av en kaffe eller ett glas vin på en uteservering.

Ryan Air tar mig till Paris tisdagen den 18 februari och hem den 22 februari till en kostnad av 674 kronor.

Flygbussen avgår kl 04:00 så det gäller att gå i säng tidigt på måndag kväll.