Vi ville hitta ett trevligt ställe att hänga på de sista dagarna. En stad med en strand och gärna ett lite lyxigare hotell.

Vi lämnade Durrës för att åka norrut mot Shkoder mot gränsen till Montenegro. På grund av den obefintliga skyltningen missade vi motorvägen och fick istället skumpa fram på extremt dåliga vägar och fråga oss fram för att komma på rätt väg. När vi äntligen kom upp på motorvägen igen var det inte helt klart var vi skulle svänga av för att komma norrut. Mitt på motorvägen stod en poliskonstapel lugnt och rökte och pekade med sin spatel. Vi stannade intill honom (således stod vi också mitt på motorvägen) och frågade efter vägen. Han förklarade tålmodigt att vi skulle svänga höger om 1 km och sen köra vänster i en rondell. Inte ett ord på engelska men ändå fullt begripligt.

Skumpandet på småvägar kostade onödiga timmar i tid och vi valde att bryta för dagen och svängde av vid en skylt med ortsnamnet Shëngjin där det utlovades en strand. Vi checkade in på det 4-stjärninga Rafaleo Resort där rummet kostade 25 euro per natt.  

Vi hatar Durrës!! Tidigt på morgonen började en dåre hamra på ett balkongräcke på våningen under vår. Att sova var alltså inte att tänka på. I receptionen hävdade dem med stål i blicken att de inte hade en aning om att byggarna hade börjat så tidigt. De ville till och med ha det till att byggarna aldrig började arbeta innan klockan 10 för att inte störa gästerna. Detta trots att vi i den stund vi stod och diskuterade saken och faktiskt hörde dem banka på för fullt!

Till frukost ville inte bartendern (som hade absolut NADA att styra med) fixa fram nytt bröd utan tyckte att vi kunde äta av de vanlijfyllda bullar som låg kvar på ett fat. Jag hann bli duktigt upprörd innan han skickade iväg en av städtanterna att köpa bröd åt oss. Men till vilken nytta... de olika ostarna som låg där smakade härsket och frukten var halvrutten. Vi ville bara  bort från eländet och förbannade vår egen snålhet som gjorde att vi inte bodde på det första hotellet.

Durrës har säkert en hel del att erbjuda men vi hade blivit bortskämda med stränderna i södra Albanien och tyckte därför att det bara var skitigt och rörigt överallt. Enligt guideböckerna ska här finnas en hel del att titta på och dessutom ska det finnas bra stränder. De vi såg vara bara extremt skitiga.

Kulla Venecian i Durrës slott och ett monument till folkets revolution.

Vi åkte ut ur Durrës mot Porto Romano på udden norr om staden, där det enligt kartan såg ut att kunna finnas stränder. Vägarna var så där...

Vi hittade faktiskt en strand som var något bättre än de inne i staden, men vattnet var i gengäld fullt med gammalt skrot från kriget i form av bunkrar och landstigningshinder.